Varför vissa fonder blev förlorare 2025
Fondåret 2025 blev brutalt ärligt mot allt som var dyrt, smalt eller byggde på hög framtidstro. Medan försvar, guld och vissa indexfonder rusade, hamnade andra fonder längst ner på listorna: grön energi, vissa landsfonder, bioteknik och snäva temafonder med hög avgift och låg diversifiering.
I den här guiden går vi igenom vilka typer av fonder som blev förlorare 2025, vad som förenar dem och hur du kan undvika att fastna i samma fällor inför 2026. Det är ingen personlig rådgivning, utan generell information för dig som vill spara smartare.
Vill du ha grunderna i fondsparande på plats först kan du börja med guiderna om fonder och indexfonder, där vi går igenom risk, avgifter och hur du bygger en enkel fondportfölj.
Grön energi och clean energy – när storyn inte räckte
Under flera år var ”clean energy” och hållbar energi några av de hetaste teman du kunde äga. Vindkraft, solenergi, vätgas och relaterad infrastruktur lockade enorma mängder kapital. 2025 blev baksmällan tydlig.
Gemensamma nämnare för många clean energy-fonder som hamnade i botten:
- Kapitaltunga projekt: bolagen kräver stora investeringar och är känsliga för högre räntor.
- Politikberoende: lönsamheten är ofta beroende av subventioner och stödprogram som kan ändras snabbt.
- Hög värdering: många aktier var prissatta som om allt skulle gå perfekt under mycket lång tid.
Resultatet blev att flera globala clean energy-ETF:er och aktiefonder tappade kraftigt när räntorna låg kvar på en högre nivå, projekt försenades och investerare började kräva vinst här och nu istället för långt fram i tiden.
Lärdom för 2026: en stark hållbarhetsstory är inte samma sak som låg risk. Du behöver fortfarande titta på skulder, kassaflöden, värdering och hur beroende bolagen är av politiska beslut.
Landsfonder som föll – Turkiet, Thailand och andra smala marknader
En annan kategori av förlorare 2025 var snäva landsfonder. Fonder som endast investerar i ett land, som Turkiet, Thailand eller vissa Afrika- och Latinamerikafonder, dök upp längst ner på topplistorna.
Varför blev det så svajigt?
- Valutarisk: svag lokal valuta kan äta upp hela avkastningen för dig som sparar i svenska kronor.
- Politisk risk: val, lagändringar, kapitalrestriktioner och hög inflation kan skrämma bort investerare.
- Dålig spridning: många landsfonder är koncentrerade i ett fåtal banker, byggbolag eller råvarubolag.
Exempel på genomklappningar under 2025 är fonder inriktade mot Turkiet och vissa tillväxtmarknadsfonder med tung vikt i ett fåtal länder. För dig som småsparare illustrerar det här varför det ofta är tryggare att äga en bred tillväxtmarknadsfond än en fond som satsar allt på ett enda land.
Bioteknik och hög-risk-teman i motvind
Bioteknik är klassikern bland ”hög risk, hög potential”. Små bolag utan färdiga produkter, stora forskningskostnader och osäker tidpunkt för intäkter. När räntorna stiger och riskaptiten minskar är det ofta här det gör mest ont.
Under 2025 syntes flera bioteknik- och hälsovårdstemafonder bland årets förlorare. Typiska problem:
- långa utvecklingscykler och osäkerheten kring vilka projekt som faktiskt når marknaden
- hög känslighet för enstaka studie-resultat eller myndighetsbeslut
- höga avgifter i förhållande till den redan höga risken
Det betyder inte att bioteknik alltid är dåligt, men att det är mer ”krydda” än bas. Om en stor del av din fondportfölj ligger i den här typen av snäva teman blir svängningarna stora, både upp och ned.
När ”aktiv förvaltning” blev dyrt – fonder som inte slog index
Alla förlorare 2025 var inte extrema temafonder. En annan, lite tystare kategori av förlorare var helt vanliga aktivt förvaltade fonder som:
- hade högre avgift än indexfonder
- tog mer risk än sitt jämförelseindex
- ändå levererade sämre avkastning än en billig indexfond
Din research visade flera exempel där dyrare Sverigefonder, Europafonder eller globalfonder hamnade under sina billigare indexkusiner. Finansinspektionen och bland annat Avanza och Nordnet lyfter återkommande att många sparare skulle få högre avkastning över tid genom att byta från dyra aktivt förvaltade fonder till billigare indexfonder.
Det betyder inte att all aktiv förvaltning är dålig, men du ska ha en tydlig anledning att betala extra: till exempel en unik strategi, stark historik jämfört med index och rimlig risknivå. Annars är det svårt för en dyrare fond att motivera sitt pris.
Vanliga mönster bland förlorarfonderna 2025
Tittar vi på förlorarna 2025 med lite avstånd dyker tre tydliga mönster upp:
- Smalt och koncentrerat. Fonder som satsade allt på en bransch, ett land eller ett väldigt smalt tema fick det extra tufft.
- Hög avgift. Många av de riktigt svaga fonderna var dessutom dyra, vilket adderar ett lager av ”motvind” mot spararen.
- Räntekänsliga tillgångar. Bolag vars affärsmodell bygger på billiga lån eller vinster långt in i framtiden straffades hårt när räntan bet sig fast.
Det här betyder inte att du aldrig ska röra temafonder eller landsfonder, men du behöver vara medveten om riskerna och låta dem vara en mindre del av helheten. Stora pengar, långsiktiga mål och pensionssparande ligger nästan alltid bättre i breda, billiga fonder.
Så undviker du fällorna – checklista för 2026
Om du vill slippa hamna med 2026 års sämsta fonder i portföljen kan du använda en enkel checklista innan du köper eller behåller en fond.
1. Är fonden bas eller krydda?
Fundera först: är det här tänkt att vara en grundpelare i ditt sparande, eller bara ett komplement?
- Bas: bred globalfond, Sverigefond, eventuellt bred tillväxtmarknadsfond. Låg avgift, bra riskspridning.
- Krydda: clean energy, bioteknik, enskilt land, försvar, guld, techteman och liknande.
Basen bör vara större delen av ditt fondsparande. Kryddan kan du skruva på efter intresse och risknivå, men tänk ”lite räcker långt”.
2. Hur hög är avgiften jämfört med alternativ?
Jämför fondavgiften mot andra fonder i samma kategori. En Sverigefond med 1,5 procent i avgift ska verkligen motivera varför den är värd det jämfört med en indexfond på 0,2 procent.
Finansinspektionen och Konsumentverket påminner ofta om att avgifter är en av de viktigaste faktorerna för långsiktig avkastning. En procent extra i avgift per år kan över 20–30 år göra enorm skillnad.
3. Hur koncentrerad är fonden?
Kolla hur många innehav fonden har och hur stor del som ligger i de största bolagen eller i ett enskilt land eller sektor. Ju mer koncentrerad den är, desto större blir svängningarna.
4. Förstår du vad du köper?
Om du inte kan förklara på 2–3 meningar vad fonden investerar i, vilka risker som finns och varför du vill äga den, är det ofta ett tecken på att den inte hör hemma som stor del i portföljen.
På Finansinspektionen och Konsumentverket finns guider om hur du läser faktablad (KID) och riskklassning, och hur du undviker vanligaste konsumentfällorna.
Bygg en mer motståndskraftig fondportfölj
För att dra maximal nytta av lärdomarna från förlorarna 2025 kan du bygga en fondportfölj som står stadigare inför 2026 och framåt.
- Låt indexfonder vara basen. En global indexfond + en Sverigefond med låg avgift är en bra standardkombination.
- Begränsa temafonder. Sätt en maxnivå, till exempel 10–20 procent av det totala fondkapitalet.
- Sprid över tid. Månadsspara i stället för att försöka tajma en specifik temafond.
- Koppla till din helhetsplan. Se fondvalen tillsammans med buffert på sparkonto, amortering och långsiktigt pensionssparande.
Vill du ha stöd att se helheten kan du använda guiden Din ekonomiska verktygslåda som knyter ihop budget, lån, sparande och investeringar.
FAQ – fonder och indexfonder förlorare 2025
Vilka typer av fonder var de största förlorarna 2025?
Främst temafonder med fokus på grön energi och clean energy, snäva landsfonder (till exempel Turkiet och vissa tillväxtmarknader) samt bioteknikfonder med hög risk. Gemensamt var hög räntekänslighet, koncentrerad exponering och ofta relativt höga avgifter.
Är det smart att köpa förlorarfonderna från 2025 för att de är ”billiga” nu?
Inte per automatik. En kraftig nedgång kan bero på tillfällig pessimism, men också på mer strukturella problem. Titta på avgift, riskspridning, bolagens lönsamhet och hur beroende de är av ränteläge och politik innan du eventuellt köper.
Hur stor del av min portfölj kan ligga i temafonder?
För de flesta passar temafonder bäst som en mindre del, till exempel 5–20 procent beroende på riskvilja. Huvuddelen av sparandet bör ligga i breda, billigare fonder med god diversifiering.
Hur ser jag om en fond är för koncentrerad?
I fondens faktablad kan du se hur många innehav fonden har och hur stor del som ligger i de tio största. Ligger en stor del i ett fåtal bolag, ett land eller en bransch är risken högre än i en brett spridd indexfond.
Vad ska jag göra om jag upptäcker att jag sitter tungt i 2025 års förlorare?
Börja med att se över hur fonden passar i din totala ekonomi. Om den utgör en stor del av ditt sparande kan det vara klokt att gradvis vikta ned mot bredare fonder. Fatta inte panikbeslut, men våga ompröva valet om fonden är dyr, smal och svår att förstå.